Domboken, Norra Åsbo 1716, 8 okt Nr 461
Angående den skada allmogen i Häradet lidit av möss och annan ohyra.
Cronolänsman Jeppa Lindberg begärde det Härades allmogen som till en stor del nu är tillstädes måtte få gjord deras berättelse om deras eländiga tillstånd medelst den stora skada som de i år lidit av möss och ohyra, både på deras säd och annan deras egendom, varpå allmogen inkom och högeligen beklagade huru som säden på åkrarna är av möss merendels varden uppäten och ynkeligen fördärvad i synnerhet uti Tossjö, Fagerhult, Örkelljunga, Rya, Oderljunga, Perstorp, Riseberga, Färingtofta, Torup och Vedby socknar, så och en del i Östra Ljungby och Gråmanstorp socknar och nu börjat att mer och mer utvidga sig och sträcka till de övriga socknar och orter här i häradet, sägandes att den lilla säden som på somliga ställen fanns igen på åkrarna är sedermera uti husen och ladorna alldeles uppäten samt fodret och taken mycket illa fördärvat och sönderskuret jämväl och matvaror, kläder, kistor och annat som i husen varit, så att det är alldeles ohört och osägeligt, den stora eländighet som i ”dy mål” för- orsakas varandes och skett skada på kreaturen.
På somliga ställen hava mössen gjort deras bon i ullen på fåren och ätit hål på skinn och kött.
En del får ha mist klövarna och några bitna i ljumskarna och fördärvade.
Oluf Mattsson i Shälleberga och Riseberga socken visar med pastoren Even Hanssons attest att för honom 5 st. lamb äro af mössen alldeles fördärvade.
Hos Lars Påhlsson i Farstorp hava de ätit hål på en ko och hos Oluf Troedsson i Vieröd en fjorårskalv, med många flera som uppvist kläder som ej allenast varit sönderskurna utan tennknapparna i rockarna uppätna.
Varandes så mångfaldigt av den ohyran att på ett ställe kan fångas 9, 10, 15 eller flera tjog på en natt, och ändå synes lika många igen, så att folken och barnen intet kunna få ro för dem om natten, utan de bita dem i ansiktet fingrar och fötter när de ligga och sova, så att blodet går ut, vilket några nu här för Tingsrätten visat.
Och de små barnen kunna knappt vakta sig fred för mössen om ljusa dagen när de skola äta.
Uppätandes jämväl gräs, kål och vad förr finnes i marken och hagarna näst intill husen, vilket allt icke allenast nämnden betygade vara sannfärdigt utan och allmogen sådant högeligen bedyrat och begärde det Tingsrätten ville detta deras stora elände i underdånighet höga överhet berätta, att allmogens stora nöd och trångmål måtte komma i nådig consideration som de icke hava något att göra rätt för sig med.
En del av Vedby sockenmän såsom Vedby, Ankarlöv, Hyllstofta, Ishult, Svenningstorp, Linderöd, Biärröd, Gyllsjö, Penarp, Sjöborg, Tolleröd, Hillarp, Falholma, Falholmsbygget, Linnestofta, Lycket och Bjärhusen framkommo för Rätten och högeligen beklagade den stora skada som de i år lidit av möss på deras säd och annan egendom och som de intet tagit syn därpå så begärde de det ville Härads- hövdingen där om efterfråga och dem Tingsattest meddelas måtte.
Var uppå icke allenast nämnden utan och andra av tingsallmogen betygade det allmogen uti bem:te byar så väl som i de andre socknarna i skogsbyggden lidit en märkelig skada, så att den lilla säden som lämnades på åkrarna, är redan uti huset och ladorna av möss uppäten och alldeles fördarvad både säd och halm jämväl deras tak, matvaror, kläder och annat som varit i huset, så det är ohört och stor ynk att se och höra sådan eländighet som av den skadeliga ohyran förorsakats.
Författat av: Hjördis Nilsson
Denna artikel publicerades i Åsbo Släkt- och Folklivsforskares medlemstidning nr. 2005-02