Dragesholm
Gården Dragesholm
Riksrådet Anders Bille (1580-1633) hade under tiden 1612-1633 Herrevadskloster som förläning av Danska Kronan.
Enligt en källa slog Bille samman två gårdar, Drogseröd och Krogeholm i Stenestads socken på 1620-talet, och bildade så gården Dragesholm.
Den tredje ägaren riksamiralen Owe Giedde (1594-1660) föddes på Tommarps Kungsgård och står som ägare till Dragesholm 1649-1650.
Dragesholm ingick i det godskomplex, som Svenska staten behöll 1661, som ersättning för det till Danmark återlämnade nyligen erövrade Bornholm.
Detta godskomplex brukar benämnas ”Bornholms vederlagsgods 1661” I en jordebok från denna tid är Dragesholms sätesgård ́s avkastning 20 tunnor ”hartkorn” * och hade skog för 1500 ollonsvin.
1682 möter vi i källorna en första beskrivning av själva huvudgården.
Husen var byggda i tre längor en i öst, en i norr och en i väst.
Det östra huset var bostadslängan och var utfört i ”tömmerverk” med murbruk emellan och källare därunder. I den norra längan fanns ekonomiutrymmen och i den västra fanns stallet.
På södra och västra sidan fanns ett slags vallgrav ”- en groff med vandh med broo öfwer”.
Samtliga byggnader beskrevs som starkt ”ruinerade”.
Förfallet på Dragesholm medförde att godset degraderades till boställe för regementskvartermästare, åtminstone under tiden 1688-1697. Från 1697 blev Dragesholm säterirusthåll med arrendator.
Det ålåg denne att mot nyttjanderätten av gården hålla fyra rusthåll, d.v.s. utrusta och underhålla fyra beridna soldater.
I ett syneprotokoll från 1702 får vi ytterligare information om hur husen såg ut, bl.a. att boningslängan, som var den i öster, hade en längd av 52 alnar och en bredd av 11,5 höjden var 6 alnar, alltså c:a 31 x 7 m med 3 m i höjd.
Kyrkoherden i Kågeröd och Stenestad Herr magistern Erik Herlin köpte säterigården 1713 av arrendatorn till Klippans papperskvarn Samuel Dröscher, som hade kommit över gården i samband med ett borgensåtagande.
Att kyrkoherde Herlin köpte Dragesholm kan troligen bero på att prästgården i Kågeröd brann ner den 11 nov. 1705.
Av syneprotokollet från 1713 framgår att gården var i mycket dåligt skick, men att Herlin kostade på gården en omfattande reparation.
Dragesholm var under denna tid (c:a 1715-1804) ett kronosäteri med viss besittningsrätt.
Överstelöjtnant Robert Gustav Fraser dog den 9 okt. 1747 på Dragesholm, och vid arvsskiftet värderades gården med tillhöriga förmåner till 2 200 daler silvermynt.
Av köpehandlingarna framgår att Dragesholms värde steg kraftigt. Bl.a.- Majoren Gustav Toll köpte för 26 600 rdr 32 sk. banco år 1812. – Hovmarskalken Philip von Berch köpte för 40 000 rdr banco 1813.
Några andra innehavare av Dragesholm kan nämnas: 1821-1838 Överjägmästare Daniel J. Kohrtz 1838-1864 Överste J.O. Sivers 1868-1888 Änkefru Sivers 1889 Major Sivers Numera ägs Dragesholm av finansmannen, och med anor från en skotsk adelsätt, Carl Bennet.
Han växte upp på Dragesholm, som son till Bengt Gustaf Adolf Bennet och Caroline (född Barnekow).
Carl Bennet började sin affärsbana på Electrolux under Hans Werthen, där han slutade som VD.
Vad Bennet sysslar med nu tillhör inte denna historia, utan vi kan enbart konstatera att Dragesholms gods numera användes av fam. Bennet som rekreationsplats.
Dragesholm på 20-talet Ur Stenestadboken
Källor: STENESTADSORTEN- en gammal kulturbygd. Utgiven av Stenestads Hembygdsför. 1979 (Lån av Johan Larsson)
Internet: Artikel av Urban Hallen (2001- 05-12)
* ”hartkorn” = sammanfattande benämning på råg, vete och korn, äldre skattenorm
Författat av: Sten Svensson
Denna artikel publicerades i Åsbo Släkt- och Folklivsforskares medlemstidning nr. 2005-02