Gråmanstorp
Gråmanstorps kyrkby år 1707
Sockennamnet Gråmanstorp har under tidernas gång skrivits på olika vis.
Vår kände hembygdsforskare A. Hannrup anger i sin bok ”Gråmanstorps socken blir Klippans Köping”, bland annat följande stavning:
– 1378 Grymelstorp
– 1506 Grömmestorp
– 1569 Gremestorp
– 1624 Graamendstorp
– 1683 Graamendstrup
– 1707 Grummestorp
Det folkliga uttalet fram till våra dagar har väl närmast legat åt ”Grommestorp” till.
Om man fortsätter bakåt i tiden finner man att det inte är en tillfällighet att Mariakyrkan i Gråmanstorp ligger där den ligger.
Under 1900-talet har man funnit flera bevis på att marken runt kyrkan har, i alla fall under ca 3000 år, använts som begravningsplats.
Av en rapport från dåvarande intendenten vid Helsingborgs Museum, doktor Torsten Mårtens-son, den 17 december 1913 framgår, att han funnit en kista av stenhällar. Stenkistan låg ca 1,5 m under marken vid kyrkans strävpelare. Kistan innehöll rester av 7 individer. Någon datering har ej angetts, men Algot Hannrup antager att det är en grav från stenåldern, och i så fall med en ålder av ca 4000 år.
Vid gravgrävning 1949 hittade kyrkovakt-mästare Mårten Nilsson en lerurna med brända ben. Lerurnan var synnerligen trasig, och innehöll förutom brända ben en 9,9 cm lång svanhalsad bronsnål. Denna har tidsbestämts till bronsålderns sjätte period (omkring 2.500 år f. Kr).
Att Gråmanstorp som plats har haft stor betydelse långt bak i tiden torde ligga utom allt tvivel. Det vittnar inte minst alla de fornlämningar som finns runt om i trakten.
Anledningen till Gråmanstorps betydelse som plats, kan väl bl. a. sökas i de goda kommunikationer och fiske-möjligheter som alla vattenvägarna gav, ex. vis Rönne å, Bäljane å och sjö- och vattensystemet norr om Åby och Gråmanstorp.
Ur Gods och gårdar från 1942 har vi lånat följande
information om Gråmanstorp
Gråmanstorps socken av Norra Åsbo härad ligger på norra sidan av Rönneå, som här rinner fram djupt nedskuren genom mäktiga lerlager och mottar ett tillflöde i Bäljane å eller Vedbyån, också med en djup fåra.
Socknen är rikt uppodlad, särskilt i närheten av åarna.
Längre mot norr komma även en del skogs- och mossmarker.
Inom denna socken, mitt emellan de båda åarna, ligger det betydande industrisamhället Klippan. Detta samhälle hyser bl.a. Skånes äldsta i gång varande industriföretag, det pappersbruk, som ursprungligen anlades här 1573, antagligen av Tycho Brahe. Själva fabriksbyggnaderna ligga dock utanför sockengränsen i Västra Sönnarslöv.
För övrigt drives här textil- och läderindustri, bryggerier, möbelfabrikation m.m.
Samhället har järnvägs-förbindelser åt fyra håll, åt Ängelholm, Åstorp, Eslöv och Hässleholm.
Det hade 1942 3.106 invånare. Det har municipalsamhälles ställning alltsedan år 1887.
Över hälften av socknens jord tillhör Krapperupsgodset, däribland det gamla säteriet Bjärsgård.
Även Klippans Finpappersbruk AB har en del jord i socknen.
Fornminnen: Högar och domarringar äro de vanligaste fornlämningarna. Bland de förra märkes t.ex. en grupp i förening med runda och tresidiga stensättningar vid Bjärsgård och den s.k. Kärringahögen vid Smålarp. Vid Norbjer märkes flatmarksgravar.
Vid Johannistorp har man funnit en bronsåldersgrav, bestående av en liten kista i en stensättning. I närheten av kyrkan märkas stenar med sliprännor.
Kummel lär tidigare ha funnits vid Djurhallshus.
Teckning av Bjersgårds Herrgård före 1856
Källa:
Klippanboken ”Gråmanstorps socken blir Klippans Köping”
av Algot Hannrup
Bilderna lånade från Klippanboken
Författat av: Sten Svensson
Denna artikel publicerades i Åsbo Släkt- och Folklivsforskares medlemstidning nr. 2000-02