Berättelsen om sju riksdagsmän
Detta är berättelsen om sju riksdagsmän, som alla hade sina rötter i Örkelljunga. Ursprunget var gården Ekholm, som innehades av Jöns Kjellsson
född 1682 på Ekholm och död där 1747 och hans hustru Sissa Tufvasdotter född 1685 i Grytåsa och död på Ekholm 94 år gammal 1779.
Gården Ekholm
De hade fem barn Johanna född 1708, Tufve född 1710, Johan född 1717, Pål född 1720 och Bengta född 1726.
Det är bland de tre sönernas efterkommande, som vi nu ska hitta riksdags- männen.
Pål Jönsson född 1720 gifte sig med Annika Månsdotter född 1719 i Truedstorp, Rya socken.
De övertog hennes föräldragård.
Pål Jönsson var nämndeman i Norra Åsbo häradsrätt och senare häradsdomare där.
Till Riksens ständer kom han som representant för bondeståndet i Norra Åsbo, Södra Åsbo och Bjäre härader vid icke mindre än fyra riksdagar nämligen 1760 – 62, 1765 – 66, 1769 – 70 och 1771 – 72.
Under hela denna tid växlade makten mellan partierna hattar och mössor, den sista perioden måste ha varit stormig, den ändade med Gustav den tredjes statskupp.
Enligt protokollet den 4 september 1769 förklarades han säte och stämma förlustig. Vad han än kan ha gjort var det inte värre än han blev återvald 1771 – 72.
Annika Månsdotter dog 1778 och Pål Jönsson 1784.
I början på 1700 – talet delades gården Ekholm i tre gårdar varav två stannade i släkten och en blev ett militärboställe.
En gick till sonen Tufve och den andra till sonen Johan.
Tufves ättling August sålde den ena år 1884.
Johans del gick ur släkten cirka 1850 med Johans sonson, som hette Johan Persson.
Idag ägs denna av Bengt Johansson och Eva Karin Johansson (ej släkt). Dom har byggt ett nytt boningshus, men har från det gamla kvar en
del av en vägg av breda plankor ca 2 x 1.20 vackert målad med blå botten och en äreport omgiven av blommor i gult och rött.
Till vänster IPS i mitten året 1814 och till höger EOD
Detta är Johan Persson och Ellna Olasdotter, vilka gifte sig 30 november 1814. Denne Johan Persson för oss fram till Jöns Kjellssons andre son Johan Jönsson född 1717.
Hans son Per Johansson föddes på Ekholm 1739. Han gifte sig med Boel Bengtsdotter född i Jälla 1744. Han kom som rusthållsbo till riksdagen 1792 och representerade bondeståndet för Norra Åsbo, Södra Åsbo och Bjäre härader.
Denna riksdag ägde rum i Gävle. Riksdagen hölls tidigt på året 1792, samma år som Gustav den tredje något senare på året sköts på Operan.
Per Johansson dog på Ekholm 1826.
Jöns Kjellssons äldste son Tufve född 1710 hade en sonson som blev riksdagsman.
Pål Jönsson föddes på Ekholm 1777. Gifte sig med Sissela Andersdotter född på Västrarp i Rya socken 1785. Pål blev rusthållare i Mattarp 1805 och på Ekholm 1808.
Han var nämndeman för Norra Åsbo härad och re- presenterade bondeståndet vid riksdagen 1828 – 1830 för Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härader.
Det var under denna tid som det vackra boningshuset uppfördes. Pål Jönsson dog 1841 och hans hustru Sissela Andersdotter 1858 båda på Ekholm.
Per Pålsson 1805-1859
Äldste sonen till Pål Jönsson var Per Pålsson född på Ekholm 1805. Han blev rusthållare i Sonestorp, Rya socken 1828. Han gifte sig med Gunhild Olsdotter född 1808 i Ljungaskog.
Han blev kyrkovärd i Rya och nämndeman i Norra Åsbo härad och ledamot av bondeståndet vid fyra riksdagar, nämligen 1840 – 41, 1844 – 45 (urtima riksdag) 1847 – 48 och 1850 – 51 som representant för Norra och Södra Åsbo och Bjäre härader.
Han fungerade även som revisor vid Riksens ständers lånekontor i Kristianstad. Per Pålsson dog 1859 några dagar efter ett olycksfall. Hans gravkors finns på kyrkogården vid Rya kyrkoruin. Hans hustru Gunhild Olsdotter dog 1879.
Per Pålssons grav i Rya
Enligt Ljungfors dog Per Pålsson den 22 oktober men enligt dödsannonsen den 27 oktober, inte heller hur han dog stämmer överens.
Vilket som är riktigt lär vi knappast få veta.
Olof Persson 1839-1914
Olof Persson är det mellersta barnet i Per Pålsssons stora barnskara och föddes 1839 i Sonestorp, Rya. Han gifte sig 1863 med Johanna Andersdotter född 1844 i Hedsåkra, Starby socken.
Han var arrendator av Ugglarpsgården i Starby 1867 – 82 och därefter arrendator av Killebäckstorp under Krapperup, Grevie socken till 1908. Då flyttade makarna till Engelholm, där Olof dog 1914 och Johanna 1915.
Olof Persson var nämndeman först i Norra Åsbo häradsrätt och senare i Södra Åsbo och Bjäre häradsrätt, vice ordförande i kommunalnämnden i Grevie samt ordförande i styrelsen för Grevie sparbank.
Han var landstingsman i Kristianstads län och deltog i 27 landsting till och med år 1900. 1866 tog ståndsriksdagen slut och ersattes av tvåkammarriksdagen. Olof Persson var ledamot av
riksdagens andra kammare 1885 -87 för Norra Åsbo domsaga och 1894 -1908 för Södra Åsbo och Bjäre domsaga.
Han var ledamot av statsutskottet, bancoutskottet med flera utskott. Han lämnade in 19 egna motioner bl.a. om bankfrågor, om skatter och besvär samt om åtgärder för stävjande av förargelseväckande beteende och fylleri.
Han representerade lantmannapartiet.
I hans dotters Olga Persson klippbok har jag hittat följande urklipp: -På utkiken: Om den nyss bortgångne riksdagsmannen O. Persson i Killebäckstorp gick i riksdagskretsar en liten rolig
historia.
P. hade sin plats bredvid en ytterst livlig statsrepresentant som på den tiden räknades till det liberala partiet, vi kunna ju kalla honom X. Någon frågade P.:
– Du och X rösta väl ej ofta lika? – Jo, svarade P. det är allt oftare än X tror det.
– Hur så? Jo, han är så mycket ute och springer i korridorerna, så när voteringsklockan ljuder, vet han ej, vad det är fråga om utan ber att få se min
sedel, avseende, att han bör rösta tvärtemot. Men sedan jag visat honom sedeln – tillade P. med ett knipslugt leende – är det allt jag som byter om sedel.
Denne riksdagsman Anders Månsson skulle om man följt tidsordning kommit allra först, men då han har en indirekt anknytning till Ekholm får han denna plats.
Anders Månsson föddes ca. 1680 i Nackarp i Röstånga socken. Hustrun i hans 2:a äktenskap hette Lone (efternamn saknas) och de bodde i Åby i
Gråmanstorps socken. Hans sondotterdotter var den Sissela Andersdotter i Västrarp, Rya socken som gifte sig 1805 med ovannämnde Pål Jönsson i Ekholm, Örkelljunga.
Anders Månsson blev nämndeman i Gråmanstorp och företrädde bondeståndet för Norra Åsbo, Södra Åsbo och Bjäre härader i flera riksdagar, nämligen 1731, 1734 och 1738 – 39.
Han dog 1738. Avled under riksdagen enligt protokollet den 18 september 1738. Efterträddes av Pål Olsson, Malmöhus län.
C.H. Wittsell
Carl Hjalmar Wittsell har en ännu mer indirekt anknytning till Ekholm, vad man kallar släkt i släkten.
Hans fars syster Charlotta Benedikta Wittsell var gift med Jöns Pålsson i Ekholm.
Han var kyrkovärd i Örkelljunga och landstingsman i det då nyinförda Kristianstads läns landsting. Han fick Ekholm då hans äldre bror riksdagsmannen Per Pålsson flyttade till So-
nestorp i Rya.
Carl Hjalmar Wittsell föddes 1854 i Örkelljunga. Han var elev vid Lunds högre elem. läroverk 1875 – 80. Han var Gästgivare och lantbrukare i Örkelljunga. Han var kyrkvärd, nämndeman, ordförande i sty- relsen i Sparbanken Örkelljunga, kommunalordförande samt landstingsman i Kristianstads län.
Han valdes till ledamot av riksdagens andra kammare 1891 – 96 och 1900 – 1902 för Norra Åsbo domsaga. Han var ledamot i olika utskott. Olof Persson och Carl Hjalmar Wittsell måste
ju ha träffats åtskilliga gånger vid riksdagar i Stockholm och landsting i Kristianstad. Om dom visste om, att de var släkt eller om dom var goda vänner eller kände sig som konkurrenter, det kan vi idag bara spekulera om.
Detta är en del av resultatet av släktforskning i min mans Sigge Perssons släkt. Olof Persson var hans morfar. Vi började forskningen tillsammans, och jag har nu ensam fortsatt den. Jöns Kjellsson var hans mf ff ff f och Anders Månsson var hans mf fm mf f.
Lund den 13 november 2002, Elna Persson
Författat av: Elna Persson
Denna artikel publicerades i Åsbo Släkt- och Folklivsforskares medlemstidning nr. 2003-1