Örkelljunga Kommunvapen och Fantehåla
Professor Nils-Arvid Bringéus skrev i en tidningsartikel 1968 om ett antal kända
resedagböcker, där Örkelljunga med omnejd är nämnt.
En av de nämnda dagboksanteckningarna är skriven av Herman Chytraeus (född i Vä).
Denna man gjorde en fotvandring 1598 genom Blekinge – Skåne och Halland.
När han kom till Örkelljunga besökte han så klart kyrkan och fick där beskåda
den kalk som bär Torkel Brahes och hans hustrus namn.
Men väl så intressanta är de anteckningar som finns av den misslyckade klockgjutningen, skriver Bringéus.
Professor Bringéus skriver om klockgjutningen såhär:
”I själva verket möter oss här den äldsta nordiska uppteckningen av den s.k. Klockgjutarsägnen.
En sägen som har flera paralleller i södra Sverige och som även är vida spridd på Kontinenten.
Den intresserade hänvisas till min undersökning härom i Skånes hembygdsförbunds
årsbok 1949.”
Nu till Klockgjutarsägnen:
Jo….. Klockan hade gjutits av en klockgjutargesäll från Köpenhamn.
Klockgjutarmästaren hade inte tid att vara kvar i Örkelljunga under hela arbetet, utan reste hem till Köpenhamn efter att noggrant ha instruerat sin
gesäll om hur han skulle förfara vid gjutningen.
Särskilt viktigt var mängden silver i ”gjötet” för att få den rätta klangen.
När klockan var färdig hängdes den upp på sin plats i kyrkan. Vid provringningen var klangen så stark att den hördes ända till Köpenhamn.
Klockgjutarmäster, som naturligtvis hörde den fantastiska klangen förstod genast att hans gesäll hade lagt för mycket silver i ”gjötet”.
Mäster åkte genast tillbaks mot Örkelljunga och mötte sin gesäll en bit utanför byn.
Mäster var så arg på sin gesäll, att han slog ihjäl honom på stället.
Platsen döptes till Fantehåla efter gesällens namn Fante.
Men historien är inte slut med detta.
När Fante blev ihjälslagen lyfte klockan från stockverket, flög upp i luften och ner i Prästsjön.
Örkelljunga kommunvapen
Sambandet är inte långsökt.
Örkelljunga kyrka med Prästsjön i förgrunden
Foto: Vykort från Johan Larsson
Sockenmännen lyckades lokalisera klockan, fick en tross igenom öglan, men hur de drog och slet fick de inte upp klockan.
En klok gumma visste på råd.
Man skulle spänna för två helvita oxar, och man skulle vara helt tysta under arbetet med att bärga klockan.
Det gick bra ända tills att klockan var i strandkanten, då var det en man som inte kunde behärska sig, han ropade, ” Nu kommer den!”.
I samma ögonblick rullade klockan tillbaka till sjöbottnen och drog oxar och tross med sig i djupet.
Så var det med den historien.
Undertecknad kan naturligtvis inte garantera att de i Örkelljunga Kommun, som bestämde att Kommunvapnet skulle se ut som det gör, hade denna historia i färskt minne….. Men det är inte långsökt.
Lite mer fakta om Fantehåla.
Tidigare fanns det ett kors som utmärkte platsen för Fantehåla, men 1923 restes det en minnessten på denna plats.
Det var inte till minne av Fante, utan till minne av det slag som stod här 1510,
mellan den Danske befälhavaren Tyge Krabbe och den Svenske befälhavaren f.d. riksrådet Aage Hanssen Thott.
Tyge Krabbe var styresman på Helsingborgs slott och grundlade Vegeholms slott. Aage Hanssen benämndes av sina danska motståndare som ”Danmarks gissel”. Trots att den svenska hären nästan var dubbelt så stor ( c:a 700 man) led den ett kraftigt nederlag, och Aage Hanssen fick en ståtlig begravning på Helsingborgs slott av Krabbes hustru Anne Rosenkrantz.
Minnesstenen
Foto: Sten Svensson
Ett citat av den danske segraren Tyge Krabbe står som text på minnesstenen:
”1510 TISDAG EFTER BARTOLOMEI DA STOG DET SLAG VED FANTEHOLE
MELLEM MIG OG HER AAGE HANSSEN OG JAG FICK DOD PAA HANNEM.”
TYGE KRABBES OPSKRIFT.
Detta om slaget mellan de danska och svenskasoldaterna år 1510 är i varje fall sant.
Källa: NST-artiklar 4 dec. 1959 och 17 dec. 1960
lånade av Johan Larsson.
Författat av: Sten Svensson
Denna artikel publicerades i Åsbo Släkt- och Folklivsforskares medlemstidning nr. 2003-1