Lackalänga Kyrka

Från Skånelands Kyrkor
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lackalänga Kyrka
Lackalänga
Län Skåne
Kommun Kävlinge
Distrikt
Stift Lund
Kontrakt Rönnebergs
Pastorat Lackalänga-Stävie
Församling Lackalänga-Stävie
Landskap Skåne
Härad Torna
Socken Lackalänga
Byggnadsår Slutet av 1100-talet.
Koordinater

Visa på karta

Lund stift vapen
Torna härads vapen
Skåne landskapsvapen
Skåne läns vapen
Kävlinge kommuns vapen
Torna härad




Beskrivning


Kyrkan byggdes i slutet av 1100-talet av tuktad gråsten med sockel- och hörnsten av huggen sandsten. Man tror att Carl Stenmester har varit kyrkans byggnadsmästare. Kyrkan hade två kvadratiskt skepp, enkvadratiskt kor samt en absid i öster. Innertaket var platt med trävirket synligt. Yttertaken var blybelagda. I början av 1200-talet förseddes absiden med kupolvalv av sandsten.
Kalkmålningerna som pryder absiden har troligen tillkommit redan i början av 1200-talet, men efter reformationen kalkades de över. År 1872 upptäcktes de och togs fram av konsthistorikern Nils Månsson Mandelgren, men 1889 täcktes de över igen, denna gång med tyg på flata ribbor och puts. De glömdes bort ett halvsekel och togs slutligen fram igen av konservator Hans Erlandsson år 1949.

Högst upp på målningen ses Kristus tronande på regnbågen med jorden till fotapall samt omgiven av en mandorla (ljusnimbus i karaktärisk form av en spetsig ellips och som omsluter hela kroppen) i elva färger. Mandorlan omges av evangelisterna fyrvingade symboler, på vänster sida människan (Matteus) och lejonet (Markus), på höger sida oxen (Lukas) och örnen (Johannes). Dessa ansågs tidigt också åsyfta de fyra väsenden som omgav Guds tron. Nedanför står fyra personer, ett kvinnligt helgon och Jungfru Maria till vänster samt Johannes Döparen och en biskop till höger. Ännu längre ned är de tolv apostlarna avbildade, halvsittande på en bänk och med bara fötter. Pastoratets emblem utgår från målningen.

Två vapenhus byggdes till omkring år 1400, ett i söder och ett i norr. Innertaken utbyttes mot korsvalv, vilka slogs av tegelsten i gotisk stil, två i skeppet och ett i koret. Sannolikt har det funnits två dörrar in till koret, "det allra heligaste", vilket är mycket ovanligt för en lantkyrka. Det finns rester efter stöd för bågar på de romanska sandstenskolonnerna i triumfbågen.
På 1600-talet revs norra vapenhuset och man ersatte ingångsdören med ett fönster. 1850-51 togs västra gavelmuren ned och kyrkan förlängdes till det dubbla, södra vapenhuset revs och två fönster togs upp på södra väggen samt två på norra. I stället byggde man ett torn med vapenhus i väster, tyvärr blev tornet alldeles för smalt så att klockorna inte fick plats att svänga. Efter att ha slagit med kläppen några år tröttnade man och ritningar till nytt torn togs fram 1875. Tornet stod klart 1888, det bekläddes med skiffer. 1879 fick kyrkan värmeanläggning för första gången. 1889 renoverades kyrkan. Bl.a. fick långskeppet plåttak medan absiden behöll ett gammalt koppartak. Den första orgeln installerades (Åkerman och Lund, Stockholm). Inredningen målades snusbrun.

1952 renoverades kyrkan igen, golvet i långskeppet sänktes till medeltida nivå, nya bänkar sattes in, den gamla predikstolen från slutet av 1500-talet, som är prydd med akantusrankor och änglamasker i relief där fjärde fältet utgör två satyrmasker (eller drakhuvuden), fick sina gamla färger framtagna och orgeln byggdes om (Frobenius & Co, Lyngby).
Dopfunten av sandsten härstammar från kyrkans tillkomsttid. Foten är en kraftig cylinder, vilken är karaktäristiskt för funtar av den s.k. Barsebäcksgruppen. Ursprungligen har den stått nere i gången vid ytterdörrarna. År 1687 "blef den flött upp i Choret wid den Norra sidan", där den fortfarande står. Till dopfunten tillhör ett dopfat av nysilver samt ett insatsfat av oxiderad mässing från 1934 med vackert ciselerad ovansida, där bilden av dopets duva framträder. Mässingfatet är utfört av firman för kyrklig konst, "Libraria" i Stockholm och skänkt av församlingsföreningen. En gammal "trähatt till funten förvaras på kyrkans vind.

Altaret var troligen en gång av sten men har ersatts med träaltare. Altaruppsatsen tillverkades vid slutet av 1500-talet i en av Daniel Thomissen influerad stil. Den har infällda målningar från 1740-talet. Högst upp synes ett lamm som bär en fana med texten: "Sij Guds lamb!" I fyra fält därunder ses evangelisterna i färd med att skriva (fr.v. Matteus, Markus, Lukas och Johannes med symboler). Texten längst ned lyder bl.a: "så achter nu på altarens tjenst!" och "O! Herre hjelp, O! Herren låt väl gå!"
Ett krucifix från 1400-talet har en gång haft sin plats i triumfbågen. Det är dock illa medfaret och förvaras nu på Historiska museet i Lund.

Kyrkan har två klockor. Den större tillkom år 1630 men slogs sönder 1745 "igenom en otillbörlig ringning och kimning af en hop owuldigt folck" De skyldiga ålades ett skadestånd på 256 daler silvermynt och år 1747 blev klockan omgjuten. Klockan bär följande inskrift:
Iag ward giuten 1634. Folck at höra Guds ord düra. Till at kalla ropa kom. Men vårdslös hand slog sönder mig. Hvarmed de dragit öfver sig med kostnad sin mig giuta om. Den mindre klockan inköptes 1788.

Series pastorum


Herr Hans omnämnd 1552
Jens Mikkelsen omnämnd 1558
Jens Knudsen omnämnd under åren 1576-1603
Knud Jensen omnämnd 1608, 1611-1614 och 1626-1631
Anders Lauritsen omnämnd under åren 1632-1667
Bernhard Oelreich omnämnd under åren 1668-1671
Josua Schwartz –1677
Christian Papke 1680-1682
Johan (Hans) Winslow 1682-1709
Bonde Humerus 1710-1716
Carl Schultén 1716-1728
Carl Papke 1729-1731
Magnus Rydelius 1731-1735
Nils Lagerlöf 1735-1739
Magnus Sommar 1748-1760
Johan Nelander 1764-1789
Per Tegman 1790-1811
Esaias Tegnér 1812-1824
Fredrik Johan Cederschiöld 1824-1846
Carl Georg Brunius 1847-1869
Per Otto Schultz 1870-1898
Ludvig Theodor Ekberg 1899-1921
Olof Efraim Briem 1924-1928
Karl Kristian Ekberg 1929-1935
Jöns Ossian Helldin 1936-

Series Cantorum




Bidragslämnare och källor



Geografisk Placering
Alan Sejrbo-Petersen -kvidinge
Barbro Andréll -klippan
Källa:Riksantikvarieämbetets byggnadsregister.
Lund stifts hemsida.
"Skånes församlingar", Skånes Genealogiska förbund.

Textmaterial
Alan Sejrbo-Petersen -kvidinge
Källa:Lackalänga-Stävie församlings hemsida.

Bildmaterial
Ingmar Svensson -kågeröd

Byggnadsperiod / ÅR
Alan Sejrbo-Petersen -kvidinge
Barbro Andréll -klippan
Källa:Lackalänga-Stävie församlings hemsida.
"Lunds stift i ord och bild", delförf. Gunnar Anshelm.

Series Pastorum för församlingen
Barbro Andréll -klippan
Källa:"Lund stifts Herdaminne", Carlqvist.

Series Cantorum för församlingen
Källa:


*Arkiv relaterade till Lackalänga Kyrka. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.