Ligan i Sönnarslöv

Ligan i Sönnarslöv

Carl Ferdinand Huckard
Bild ur Frigivna fångar

Landsfiskalen Silfver- sparres rapport 1851

”Efter erhållen kunskap om den natten till den 27 sistlidne November på Mölleröd hos Herr Ryttmästaren och Riddaren J von Platen begångna inbrottstöld, företog jag efterspaningar efter ej mindre det stulna än tjufvarne och lyckats att anträffa och såsom misstänkta för stölden arrestera:
• den 16 Dec. å vägen från Sönnarslöf mot Åby Pehr Jeppsson Snygg fr. Rösa.
• den 16 Dec. Hussaren vid Silfåkra Eqvadron af Kongl. Skånska Husar Regtet No 21 Anders Nordström.
• den 17 Dec. Boddrängen Pål Jeppsson Snygg i Sönnarslöf hos G E Rosenstråhle.
• den 18 Dec. Garfvaren J I Lundström å Skansen vid Mölleröd.
• den 20 Dec. Jägaren Ferd. Huckard fr. Bjersgård.
• den 21 Dec. Gifta Hustrun Nelli Rosenstråhle i Sönnarslöf.
• den 29 Dec. Handlanden G E W Rosenstråhle i Sönnarslöf. 
Wid med desse personer anställde förhör kom i dag att de jemte åtskillige andra personer föröfvat efterskrifne brott.” (Landsfiskalen hade sedan listat upp ett stort antal brott.)

Inbrottet på Mölleröds kungsgård den 27 november 1851

Vid inbrottet på Mölleröds kungsgård blev silver, penningar, reverser och bankböcker till ett värde av 106.841 Rd stulna.

Planerna

Garfvaren Lundström som tidigare bott ett halft år hos GarfvareEnkan Sjögren i Sönnarslöf och en längre tid varit bekant med handlanden Rosenstråle kom vid ett tillfälle sista sommar med förslaget att från Ryttmästaren von Platen bortstjäla dess kassakista.
Sedan Lundström under bemälte Ryttmästarens bortavaro förskaffat sig inträde uti det rum i Mölleröds karakterhus, hvarest Ryttmästarens kassakista förvarades samt genom mätning utrönt att kistan kunde uttagas genom det ena fönstret, öfverenskoms med ett sednare sammanträffande emellan Lundström, Rosenstråle och Nelli att kassakistan skulle stjälas och Rosenstråle åtog sig att anskaffa tjufvar.
Två dagar före stöldens verkställande var Lundström hos Rosenstråle hvilken af Lundström underrättades att Ryttmästaren von Platen väl då var hemma, men skulle bortresa. Nästpåföljande dag besökte Lundström åter Rosenstråle och upplyste om att Ryttmästaren von Platen nu bevistade Remont mötet i Åby.
Eftersom stölden på Mölleröd i följd deraf tillämnades nästpåföljande natt, aftaltes att Lundström vid hemresan skulle sätta en gren eller en risla i grindstolpen vid Möllerödsvägen, deraf bemälte Ryttmästaren var hemkommen, men icke något tecken deraf han var borta, äfvensom Lundström af Rosenstråle emottog några böcker för att deruti läsa för Ladufogden Holmström vid Mölleröd då han om natten skulle anmodas besöka Lundström, för att icke vara till hinder vid stöldens verkställande, samt af Nelli ärhålla en flaska med opium för att dermed vid Holmströms besök söfva honom. 
Efter hemkomsten till Skansen skickade Lundström bud till Ladufogden Holmström att besöka honom för samtal angående dagsverke och vedhuggning, men Holmström uteblef.
Samma dag som Lundström varit i Sönnarslöv och efter det Pehrs husbonde Anders Jönsson lemnat tillåtelse till skjutsningen begaf sig Pehr med husbondens hästar och vagn till Sönnarslöf.
Pål hämtade hos en Smed en kofot som Handlanden Rosenstråle förmälte sig hafva låtit göra och hvilken jemte en kanna brännvin och ett knyte nedlades i vagnen.
Nelli förmälte sig förut varit vid Mölleröd och förskaffat sig kännedom om belägenheten så att hon kunde utvisa fönster härigenom inbrottet skulle verkställas

Färden dit

Efter intagen förtäring anträddes resan kl 1 på dagen sålunda att Pehr och Nelli åkte i vagnen, samt Norlin, Huckard, Pål och Nordström gingo förut.
Först upphanns Huckard som var något halt och sedan de öfrige, hvarefter de alla stundtals åkte och gingo.
Under färden gjordes något uppehåll vid Blekemåsa och Tyringe hållstall där Norlin trakterade med bier.
Vidare fortsätter färden oafbrutet tills de anländer utanför Torpet Skansen vid Mölleröd och som Nelli befunnits öfverlastad af drycker, hade hon icke kunnat utvisa hvarest från landsvägen, vägen tog af till Mölleröd så att de kört förbi densamma, men från Skansen dit återvänt.
I grindstolpen förmärktes icke någon rissla eller annat tecken och Nelli yttrade att Ladufogden väl låg och sof eftersom Lundström förut på dagen då han varit i Sönnarslöf, lofvat gifva Ladufogden toddy.

Stölden av kistan

Hästar och vagn stäldes vid grinden. Norlin, Pål och Nordström jemte Pehr gingo ned till karakterhuset vid Mölleröd, hvarefter Pål med ett stycke grof tjärad raf intryckte så väl yttre som inre nedersta rutorna, kröp in under den gjorda öppningen och framdrog jernkistan. Pehr och de öfrige utanföre varande emottogo dervid kistan, samt buro densamma två och två i sänder men den var dem för tung, hvarför Norlin sprang förut för att hämta hästar och vagn hvilka nedkördes närmare gården där kistan pålastades och återfärden företogs, derunder Pehr och Huckard åkte, samt de öfrige gingo förut.

Försök att öppna kistan

Vid ankomsten till dalen emellan Finja och Tvärskog gjordes fruktlösa försök att med kofoten och stenar uppbryta kistan men som en person tycktes i grannskapet blef kistan åter upplyftad. Vägen togs derpå mot Torup af samtliga tjuvarna med undantag av Nelli, som till den grad var öfverbelastad af starka drycker att hon lemnades qvarliggande å vägen utan att åter upphinna dem. Därefter stadnade de utanför det så kallade brohuset vid Torups by, hvarest Garfvaren Dahlström bor och han undfägnade med kaffe och mat under det vagnen med kistan stod på landsvägen.

Huckards stuga

Efter besöket i Torups brohus och sedan de öfrige tjufvarne derstädes gingo förbi Gustafsborg mot Åby och vidare till Huckards hemvist, åkte Pehr Snygg och Huckard tillsammans med kistan förbi Blekemåsa till Hylstofta, hvarifrån de begåfvo sig till Huckards hemvist der Huckard med tillhjelp af två jernkilars användande uppslog kistan och upptog en del af silfret, hvilket dock åter deri nedlades till dess Pål, Norlin och Nordström hunnit anlända.
Sedan alla sofvit en stund upplerkades silfret åter och lades i en säck samt de i kistan varande papper inburos i Huckards stuga så att kistan tömdes, utom å botten derå liggande tryckt papper.
Af de öfrige i kistan varande papperen uppbrände Huckard derefter först två större inbundne böcker, vidare många sparbanksböcker, samt slutligen några sammansydda papper och en del mindre så att allt de i kistan förvarade papper utom de som inlades i säcken med silfret af Huckard uppbrändes.
Kistan ned- sänktes i Bjersgårds sjö.

Nelli

Under det Huckard qvarstannade i sitt hemvist, begåfvo de öfrige sig derifrån medtagande sifversäcken till Nelli Rosenstråles hemvist, dit hon redan ankommit, efter att ha gått från Tyringe till Ebbarp hvarest hon för hemresan förskaffat sig skjuts.
Silfret besågs af Nelli, Rosenstråle och Norlin och derefter jemte de deribland varande papper, inlades det i en af Rosenstråle anskaffad fjerding som af Pål nedgräfdes i Rosenstråles trädgård.
Tre eller fyra dagar derefter upptog Pål fjerdingen samt lemnade deruti varande papper till Nelli hvilken, emedan papperen voro våta, inkastade dem alla i ugnen och uppbrände dem.
Silfret nedsänktes i en brunn nära Skåningstorp, der det qvarlåg omkring 8 dagar då Pål upptog och nedgräfde det å Qvidinge vång, på samma ställe hvarefter det sedermera i Åklagarens närvaro af Pål uppsöktes.

”Beslag” av 7 varupackor i Torup

Den 20 Nov. 1851 om aftonen instälde sig Pehr med hästarna i Sönnarslöf, hvarpå sedan Pål Snygg tillkännagifvit att ett forlass med ostämplat gods kommit genom byen, samt Norlin iklädt sig en blå rock med blanka knappar, liknande uniform jemte mössa med stjerna, och medtagit sabel burit pistol.
Pehr, Pål och Norlin åkte efter Pehrs hästar, begav sig på väg efter forlasset, men då detsamma icke upphunnits, Pehr förfogat sig hem till Rösa med hästarne och vagnarna.
Några dagar derefter fick de omtalat av den bonde som genom Sönnarslöfs by forslat förut nämnda lass att lasset skulle finnas i Torup hos Åboen Nils Eskilsson.
Pehr broddade och för- spände hästarne, samt skjutsade Norlin och Pål till Torup. Norlin var iklädd sin uniform.

“Husrannsakan”

Sedan Nils Eskilsson utkommit tillfrågade Norlin honom om han var husbonden sjelf, och efter bejakande deraf förkunnade Norlin att han var kustchefen Walfkrona från Kristianstad och förmälte sig vilja göra husvisitation, att han ägde rättighet att visitera från kl 10 förm. till kl 4 efterm. och han medhade två vittnen och att Nils Eskilsson äfven skulle skaffa två sådane, hvartill Nils likväl nekade.
Derpå ingingo Norlin, Pål och Pehr i ett uthus, hvarest under ris funnes 7 st varupackor, hvilka utan att öppnas utburos på vagnen.
Efter det Norlin tillsagt Nils Eskilsson och hans dräng att de å uppgifven tid skulle inställa sig å Tullkammaren i Kristianstad fördes packorna af Norlin, Pål och Pehr åkande tillsammans, till Sönnarslöf, men som Rosenstråle icke vågade hafva varorna i sitt hemvist blefvo de aflemnade hos en bonde i byen.
Nästpåföljande söndag begaf sig Pehr åter till Sönnarslöf och anträffade Norlin som uppgaf att de 6 packorna innehållit kläde och den 7de foderlärft.
Vardera av de inblandade erhöll 5 alnar af det grofva klädet hvarefter Rosenstråle och Norlin delade resten.

Ligans andra stölder

Ligan arbetade med såväl stort som smått och som exempel på stölder som framkom vid förhören kan nämnas:
• 2 bruna Hästar å bete på Wettinge gård
• 1 st grått Kläde, 2 Klädningar, 2 Sängdynor, 1 blå Rock och 2 Kalfskinn i Åby 
• Ull samt ett Halskläde i Landskrona
• 4 kappor Potates i Bjersgård
• 2 st Fårkreatur i Åby
• 2 st Bikupor i Holm
• 1 fjerding Sill och 8 bouteljer Bier i Åby
• 4 lass Torf i Bjersgård
• 1 Bikupa i Qvidinge
• 1 lass Hö på Rösa ängar
• flere lass huggen Ved i Bjersgård

Domar

Nelly Rosenstråle
– för tjuvnad och för hennes delaktighet i den å Möllerös föröfvade inbrottsstölden afstraffas med 30 par ris samt en Söndag i Finja sockens kyrka undergå uppenbar Kyrkoplikt
Anders Nordström och Sven Norlin
– för stöld till 40 par spö med tre slag av paret samt undergå uppenbar kyrkoplikt i Finja kyrka, men överklagar till Hovrätten
Jöns Nilsson
– för åverkan och stöld 35 Rd Banco eller att vid bristande tillgång i stället undergå 14 dagars fängelse vid vatten och bröd, hvar förutom han skall å en Söndag offentligen skriftas och aflösas i Gråmanstorps sockens kyrka.

Ytterligare 6 personer – för snatteri till böter om 3-4 Rd eller om de härtill sakna tillgång i stället straffas hvar med 3 dagars fängelse och att enskildt skriftas.
Johan Fredrik Lundström
– överföres till Helsingborg och rannsakas där vidare.

Mordet på Nils Jacobsson (Vargen) den 13/12 1853

Under anhållandet efter Möllerödsstölden i november 1851 klarades mordet på Nils Jacobsson även upp.
Det framkommer i rättegången att Pål Snygg pratat bredvid mun och erkänt sig ha skjutit Nils Jacobsson.
Då vittnet Anders Åkesson i Holm på sommaren 1851 körde hem torf till Pål Snygg hade Pål frågat om han visste vem som mördat Nils Jacobsson, det visste inte Anders, då lade Pål handen på bröstet och yttrade ”här står den som skjutit honom”, men Anders Åkesson satte ingen tilltro till detta och då upprepade han samma sak, samt att han gömt skjutgevären i Sönnarslöfs ängar, men Anders Åkesson fästade sedermera icke något avseende å vad honom blivit anfört.
Ävenså till Pål och Per Snyggs fader f. Husaren Jeppa Snygg hade Pål vid ett tillfälle i början av Juli 1851 yttrat att han skjutit Nils Jacobsson.
Detta ansåg sig Jeppa böra underrätta Pastorn i församlingen om, vilket han även gjorde, men Pastorn ansåg att det borde man icke tala om för någon, medan brottet blev nog i sinom tid upptäckt.
Så kom detta hemska brott sålunda fram när Pål och Per Snygg, Handlanden Rosenstråle och Ferdinand Huckard blev häktade för stölden i Mölleröd.
Handlanden Rosenstråle blev häktad 28/12 1851 men skar av sig pulsådern i häktet 4/1 1852, han visste väl vad som väntade honom.

Missämja

Någon missämja mellan Rosenstråle och Nils Jacobsson har tydligen funnits, båda var handlande i samma hus, Sönnarslöf 2:2.
Även Huckard var missbelåten med Nils Jacobsson som han ansåg hade lurat honom på pengar i samband med en affär dem emellan, han kom ut till Rosenstråle i Sönnarslöf och beklagade sig över det skedda, varvid Rosenstråle lät undfalla sig det yttrandet: ”han vore värd ett skott”.
Vid flera tillfälle senare hade Rosenstråle yttrat sin önskan att få se Nils Jacobsson avdagatagen och yttrade sig villig att betala banemannen 500 Rd. banko.
Han yttrade även att det var inte synd att skjuta en mördare och mordbrännare och lika litet en sån som Nils Jacobsson. Huckard meddelade Pål Snygg underrättelse därom, vilken på dessa villkor sade sig vara beredvillig att föröva detsamma.
Brodern Per Snygg fick del av hemligheten, varefter dom samtalade med Rosenstråle åtskilliga gånger.
Den 11 december 1849 blev Pål och Per Snygg jämte Huckard kallade till Rosenstråle i Sönnarslöf.
På kvällen skulle Nils Jacobsson återkomma från en resa till Helsingborg, trion skulle gå ut på vägen och möta och skjuta honom.
Pål var försedd med en bössa och Per med en pistol som laddats av Rosenstråle, Huckard hade egen bössa med sig, men efter ett par timmars väntan utan att Nils Jacobsson kom, gick trion hem till Rosenstråle igen och lämnade skjutgevären.
Nästa kväll den 12 december begav Pål och Per Snygg sig åter ut för att möta Nils Jacobsson, men först stannade de i en obebodd så kallad hållstuga där de intog framsatt förtäring, efter två timmar utan att offret kom gick dom till Rosenstråle och erhöll undfängnad.
Därefter beordrades dom ut igen för att invänta Nils Jacobsson som skulle vara klädd i päls och färdas i en liten gul vagn, samt ha en kusk med som skötte tömmarna.
Efter en 1/4 mils avstånd från Sönnarslöfs by mötte de Nils Jacobsson.
Pål hälsade på de åkande ”god afton” vilket besvarades av de åkande, ryckte fram bössan och tog ett par steg framåt, spände hanen och riktade detta samt tryckte av, varefter Pål hörde att en av de åkande gav ifrån sig ett långdraget jämmerrop, samt märkte att någon vred sig i sätet men kunde ej se på grund av all krutrök.
Därefter sprang bröderna iväg och hoppade över en jordvall, ner bakom Sönnarslöfs by och kastade skjut- gevären i några buskar vid bron.
Följande dag letade Pål upp desamma och överlämnade dessa till Rosenstråle som uttalade sin belåtenhet över att Nils Jacobsson blivit skjuten.
Av den utlovade belöningen utdelades bara mindre penninggåvor och varor.
Nils Jacobsson avled de 13/12 1849 i sitt hem av skadorna.

Rättegången

Under rättegången framkom även att Pål Snygg redan vid jultiden 1847 på amodan av Rosenstråle lagt sig i försåt för Nils Jacobsson, vilken skulle komma från Örkelljunga och även vid det tillfället avlossat ett skott mot en person vilken han trodde var Nils Jacobsson, men i stället varit Bygg- mästare Danielssons dräng.
Hur det gick för den stackaren förmäles inte.

Domstolsutslaget

Vid domstolsutslaget mot Pål och Per Snygg samt Huckard dömdes alla tre att mista livet genom halshuggning, för mordet samt alla stölder de hade varit med om.
Domen överklagades först till Hovrätten och senare till Högsta Domstolen.
Per Snygg och Ferdinand Huckard blev av nåd förskonade från det ådömda dödsstraffet, istället fick de undergå 28 dagars fängelse på vatten och bröd, samt uppenbar skrift och därefter livstids arbete å fästning.
Per Snygg och Huckard fördes från häktet i Engelholm till Landskrona fästning den 26 Juli 1853, efter att ha avtjänat straffet på 28 dagars vatten och bröd.
Pål Snygg blev däremot icke benådad från sitt dödsstraff, efter att ha ansökt om detsamma tre gånger.
Den 15 November 1853 fördes han till Södra Åsbos avrättningsplats i Björnekulla för att där mista livet genom halshuggning.

Författat av: Stina Nilsson & Bengt Emgård

Denna artikel publicerades i Åsbo Släkt- och Folklivsforskares medlemstidning nr. 2005-02