Gustaf Söderbergs berättelse om resan till Amerika 1881


Gustaf Söderbergs berättelse om resan till Amerika 1881

 

Avresan

Den sjunde april 1881 lämnade  jag mitt hem och åkte till Helsingborg tillsammans med vår grannes pojke som var en god vän till mig.
Från Helsingborg tog vi båten till Köpenhamn där vi stannade till nästa dag, då vi tog en annan båt till Kristiansand i Norge.
Där stannade vi en dag vilket gav oss chans att gå i land och se lite av Norge. Det var en vacker syn med de höga bergen bakom den lilla staden. 

England

Vi reste vidare till Hull, England. Vi stannade bara där ett par timmar och sedan reste vi till Liverpool där vi stannade en dag och en natt.
Vi promenerade över hela staden, såg ett stort museum, hörde en predikan på svenska i en luthersk kyrka som svenska staten hade där för svenska sjömän från Liverpool.
Vi åkte till Glasgow, Skottland där vi stannade fyra dygn. Detta gav oss möjlighet att se så många saker i en stor stad.
Vad som imponerade mycket på mig varde ovanligt stora hästarna i Liverpool och Glasgow och också de stora vagnarna.
De hade hästarna i tandem, den ena framför den andra, när man använde två hästar. Kusken hade alltid en krökt kritpipa i sin mun.

Irland

Från Glasgow åkte vi båt till Belfast,Irland, där vi stannade i ungefär sextimmar. Staden låg en liten bit från hamnen. Allting var trevligt och grönt där, så annorlunda mot Norge, där vi var bara ett par dagar förut.
När vi väntade på att båten skulle avgå, plockade vi blommor på ett fält nära stranden och lekte ”Sista paret ut” och andra lekar. Det var en vacker dag och alla var på gott humör.

Resan över Atlanten

Från Belfast åkte vi direkt till New York. Det tog oss femton dagar, en ovanligt lång tid. Vi hade en gammal båt och vi råkade ut för mycket hårda stormar.
Under två dygn lät de inte någon gå upp däck, utom sjömännen.
Vi var mest unga personer som reste och vi låg i kojerna dag efter dag och jag tror inte att många av oss trodde att vi skulle nå land igen.
Mångas tankar gick hem till de kära som vi hade lämnat i kära gamla Sverige.
Många irländare kom ombord i Belfast. I kojen bredvid oss var två glada irländare som vi lärde känna. Jag lärde mig en hel del engelska av dem. Jag hade tagit några lektioner i Sverige och läste lite, så jag kunde tala en bruten engelska, tillräckligt för att göra mig förstådd.  
Ankomsten till New York På kvällen den förste maj anlände vi till New York. Vi var tvungna att stanna på båten den natten eftersom det redan var mörkt när vi kom in. Det var en glad händelse när vi första gången såg land den dagen och nu var vi verkligen i Amerika, landet som vi hade så stora förhoppningar om och så små kunskaper om de uppgångar och motgångar som vi hade att möta.
Följande dag såg vi lite av New York runt Castle Garden. De hade alla sorters godsaker att sälja där. Jag pekade på en och fick en bit citronpaj.Det var den första paj jag någonsin hade sett och jag tyckte att jag aldrig hade smakat något så gott förut. Jag tycker fortfarande om citronpaj efter femtiofyra år. Den natten sov vi på ett golv i Castle Gardens. Där var hundratals människor.

 

Författat av: Lena Ringbrant Ekelund

Denna artikel publicerades i Åsbo Släkt- och Folklivsforskares medlemstidning nr. 2003-02

I nästa artikel får vi läsa slutet på denna historia.

Spara

Spara

Lämna en kommentar