O.D. Krook och hans minne
Norr om Vedby kyrka ligger Vedby strövområde. Det är i huvudsak skogbeväxt men mossar och någon öppen mark förekommer.
Den som vill promenera kan välja Granstigen 2.700 m, Trädslingan 800 m eller Lärkstigen 650 m – eller ströva på egen hand.
För den som vill grilla finns en särskild plats.
Detta paradis tillkom genom O.D. Krooks donation 1873. Men vem var O.D. Krook?
Familjen
Otto Daniel Krook var född i Kvidinge 1801 såsom äldste son till prosten Johan Georg Krook och hans maka Gustafva von Olthoff.
En kort glimt av familjen förekommer i ett brev om J.G.. Krook skrev 1820 till sin teologistuderande vän F.A.Ewerlöf (som senare övergav den prästerliga banan på grund av den stora nervositet han kände i predikstolen)! Brevet förvaras i Lunds Universitetsbibliotek:
“Min Herre!
Tack min Wän för Brefwen som jag emottagit och ursägta En Gammal Krasslig Man, som skrifwer trögt.
—-
Båda mina Söner lågo dödssjuke i Helsingborg före Juhlhelgen; men äro nu åter friske. Den älste Otto är
Bokhållare hos Hr Rooth och kan sielf förtiena Kläder ocg föda. Lille Calle går i Helsingborgs Schola hos Collega
Hallbeck och läser någorlunda. Hans håg är ännu för Militairen och han må följa sin böijelse. Flickorna äro hemma.”
J .G. Krook var kyrkoherde I Kvidinge och V. Sönnarslöv i ca 60 år, innan han som stiftets äldste präst dog vid 92 års ålder 1854.
Han hade fått ett fett pastorat och hade inkomster därifrån under lång tid.
Han var god ekonom och känd som villig långivare, varför han hade goda möjligheter att förvalta sitt kapital.
Han ansågs vara stiftets rikaste präst och kallades “den rike mannen i Kvidinge”.
I god tid före sin död torde han ha sett om sitt hus och lämnat över stora summor till barnen.
Bouppteckningen efter honom visar nämligen endast 16.978 riksdaler, och det får tas som bevis för hans ekonomiska framsynthet.
Syskonen Krook
I den krookska familjen föddes sex barn, varav en son som dog 9-årig samt en dödfödd dotter.
Fyra barn nådde vuxen/hög ålder:
1. Otto Daniel f.1801, i brevet kallad bokhållare. (Vidare nedan!)
2. Charlotta Sofia f.1803, gift med grosshandl. C.F. Kjellberg och bosatt i Göteborg. Hon dog 1861 och efterlämnade inga barn.
3. Tvillingsystern Petronella (Nelly) Laurentia, bodde kvar i Kvidinge till 1860, då hon flyttade till Helsingborg, där hon dog ogift 1889.
4. Carl Andreas f.1808, brevets “lille Calle”, följde sin militära böjelse. Han bodde kvar i hemmet som kornett och löjtnant, tills han liksom brodern blev helsingborgare, 1856. Han
avancerade till ryttmästare vid Skånska husarregementet och dog 1879, ogift.
Possessionaten
Otto Daniel Krook gav sig iväg till Helsingborg vid 17 års ålder för att arbeta son bokhållare.
År 1825 startade han egen verksamhet som handlande med Johannes Hallberg som kompanjon.
Efter tio års samarbete fortsatte Krook ensam som köpman.
Som sådan var han mycket framgångsrik.
Utöver en välskött affärsrörelse bedrev han en om- fattande låneverksamhet med goda ränteinkomster. Han lånade ut mot rejäl ränta, dock inte oskälig.
År 1830 gifte sig Krook med Euphrosyne Morman. Hon var av adlig börd liksom sin svärmor.
Paret bosatte sig på egendomen Gåsebäck i Helsingborg, vars manbyggnad till- och påbyggdes, så att huset fick en slottsliknande karaktär.
Här visades utåt ett visst mått av social status, även om en levnadstecknare beskriver makarna som goda, enkla och arbetsamma människor.
På äldre dagar titulerades Krook ofta possessionat. Han avled 1873, hans makan1875.
Äktenskapet var barnlöst.
I bouppteckningen efter honom upptas 59 gäldenärer, adelsmän, borgare och bönder. Boets behållning uppgick till 644.511 riksdaler, alltså en betydande förmögenhet. Att grunden för detta belopp sannolikt kom från föräldrahemmet framgår av det faktum att Otto Daniels båda syskon i Helsingborg också var förmögna utan att driva affärsrörelse.
Donationerna
De tre syskonen Krook var ganska lika:
De var goda ekonomer och visste att “rikedom förpliktar”. De hade medkänsla för människor som levde på livet skuggsida och omsatte den känslan i donationer.
Främst blev det donationer till Helsingborgs stad, som visade sin tacksamhet genom att namnge gator: O.D.Krooks gata, Nelly Krooks gata och Carl Krooks gata.
Bland gåvorna kan nämnas Krookska stiftelsen till fattigvårds- styrelsen, ett område till stadspark och Gåsebäcks barnhem, i vars verksamhet O. D. Krook blev starkt engagerad.
Kvidinge pastorat kom syskonen också ihåg. Det avsattes medel för uppförande av två hem för ensamma gamla. Det ena byggdes i Kvidinge mellan väg 21 och monumentet, det
s.k. Krookska huset, det andra i Klintarp för V. Sönnarslövs socken.
Några månader före sin död hade O.D.Krook donerat 50.000 riksdaler vardera till landstingen i Kristianstads resp. Malmöhus län. För tredjedelen av detta kapital skulle inköpas
“jordegendom, som för åkerbruk eller gräsväxt är otjenlig, men till skogkultur tjenlig”. Det var början till Vedby strövområde eller Krooksminne, som det också kallas.
Här slutar jag presentationen och hänvisar till den utmärkta broschyr “Strövområdet Vedby”, som Klippans turistbyrå erbjuder. Bladet har karta
över området, och text och bilder kan säkert väcka intresse hos den som får det i sin hand.
O.D. Krooks minne lever i Vedby.
Använd litteratur:
Karl Salomonsson, Stiftelsen
Gåsebäcks barnhem 1871-1971.
John Sundberg, Klippanbygden.
Klippan 1954.
Svenskt Biografiskt Lexikon, del
XIV.
Broschyren Strövområdet Vedby.
Författat av: Lennart Jönsson
Denna artikel publicerades i Åsbo Släkt- och Folklivsforskares medlemstidning nr. 2003-2