En intressant släkt från Örkelljunga
När jag för några år sedan hjälpte en väninna som bor i Madrid att släktforska på hennes morfars sida, hittade jag bland hennes anor i Laholm, ett släktnamn som fångade mitt intresse.
Det var Maria Elisabeth Fredriksdotter, Hornej, hustru till gördelmakaren Sven Hjelm.
Kunde detta vara samma släkt som Jane Horney, vars öde det har spekulerats om i så många år?
Enligt Biografiskt lexikon och Örnbergs släktbok kunde man läsa att släkten anses ha inkommit från England och att en Jean Hornain död 1760, 63 år gammal i Västra Spång, Örkelljunga troligen var far till Fredrik Adam Hornain som 1781 levde på Åsljungatorp och i sin tur var farfars farfar till Jane Horney.
Maria Elisabeth hette ju Fredriksdotter, Hornej.
Kunde det vara så att Fredrik Adam var hennes far?
Det fanns inga uppgifter i Laholm varken var hon eller hennes man var födda och jag kunde inte heller få någon hjälp av barnens dopvittnen.
Jag hittade henne ej heller födelse Örkelljunga men däremot fanns hennes vigsel
där, 1776 med gördel-makargesällen Sven Hielm från Turabygget.
Hon står som änka boende i Åsjungabygge.
Det var ju troligen samma plats som Fredrik Adam var omnämnd på.
Så hittade jag då det som befäste mina teorier, nämligen en bouppteckning från den 27 mars 1781 på Åsljungatorp, Wanåhs kallat, efter skomakarmäster Fredrik
Adam Hornains hustru Bengta med barnen Johannes 23 år, Christopher 21 år, Bothilla 25 år, ogift och Majia gift med gördelmakare Sven Hielm som arvingar.
Nu kunde jag rita en stamtavla med fyra grenar utgående från Fredrik Adam, men det återstod ju fortfarande att hitta hans födelse och bevisa att Jean i Västra Spång var hans far.
Det är ju detta som gör släktforskning så spännande och intressant, att man ständigt är på jakt efter anor och inte vill ge upp sökandet.
När så även denna pusselbit föll på plats vill jag nedan berätta lite om några
personer i den stora släkten Horney. Stavningen av namnet varierar från Hornain,
Hornaij, Horneij, Hornaj, Hornay till Horney.
Kammartjänaren på Lärkesholm
Lärkesholms säteri
Direktionsbyggnaden till höger, uppförd på 1880-talet.
Skogvaktarebostället till vänster.
Foto Sven Hjalmarsson 1952, LUF
Den 18 maj 1725 vigdes herr Baron och Överstelieutnant von Liewens kammar-tienare Jean Hornain med dess fästekvinna Brita Botwedsdotter i Malmö.
Detta kan man läsa i kyrkboken för Kronprinsens regemente och samma år den 4 oktober föds deras son Friedrik Adam i samma församling och bärs till dopet av grevinnan Anna Magdalena Taube.
Berndt Wilhelm von Liewen var född 1685 i Estland och tog värvning redan som 15- åring och kom att delta i en stor del av Karl XII:s krigshärjningar.
Han tillhörde en på svenska riddarhuset introducerad adel, gift med Anna Magdalena Taube, dotter till riksråd Gustav Adam Taube. Efter att ha varit kommendant i Landskrona blir han chef för Kronobergs regemente och 1730 ägare till Lärkesholms gods i Örkelljunga.
Under von Liewens tidupplevde Lärkesholm sin glansperiod.
En ny huvudbyggnad i trä uppfördes och ägorna mättes upp med gärdesgårdar och rösen.
Det var en typisk skogsegendom med lövträd som dominerande träslag, vackert beläget vid Lärkesholmssjöarna.
Kammartjänare Hornain och övriga anställda på godset, såsom trädgårdsmästaren,
tvätterskan, mamseller, husjungfrun, smeden m.fl. levde nog i fin harmoni med sin husbonde och hans familj.
Jean Hornain och Brita får 1734 en dotter, Maria Elisabeth, död 1746 och 1738 en son Berndt Malte, med grevinna Taube som gudmor och andra adliga som bl.a. överstelöjtnant Trolle på Näs och grevinnan Ramel på Maltesholm.
Jean Hornain dör 1760 i Västra Spång och hans hustru Brita flyttar till sin son Fredrik på Åsljungabygge och dör där 1771.
Skomakaren och soldaten Fredrik Adam Hornain
1749 4:de dag pingst vigdes Skomakaren Fredrich Hornain från Lärkesholm vid pigan Bengta Giermundsdotter fr. Månstorp.
Hustrun är född 1725 i Flinka, Örkelljunga, dotter till Germund Persson och Elsa
Jeppasdotter.
Bara någon månad efter vigseln den 25 juli 1749 kommer Carl von Linné på besök till Lärkesholm.
Han skriver entusiastiskt om godset och dess ägare, ”Baron Liewen var en herre, som utan studier, igenom ett makalöst snille, själv inventerat ganska många nyttiga saker för ekonomien”.
Det fanns 54 dammar på Lärkesholm som innehöll de härligaste karpar och karusser.
För att hålla vattnet isfritt på vintern hade von Liewen byggt en liten ugn i mitten av dammarna varuti man kastade torv som fick ligga och brinna eller ryka.
Carl von Linné beskriver också våningshuset där spisarna beskrivs och särskilt imponerad är han av kakelugnen i salen som ger tredubbel värme mot vanliga ugnar.
Kammartjänare Jean Hornain serverade troligen gästen både franskt vin som smakar som moselvin p.g.a. att man lägger kvistar av svarta vinbär i och
ungerskt vatten som är destillerat på barren av gran.
Brännvinet var inte Linné förtjust i för det hade för mycket kornsmak.
På matbordet på Lärkesholm förekom nog både svan och näktergal eftersom fångstmetoderna noga redovisas.
Äpplen finns det gott om på godset och trädgårdsmästare Swen Friis lyckas
bevara dem ett helt år, då man plockar dem med handskar och därefter lägger dem torra i eklöv.
Allt detta enl. Linnés beskrivning.
Fredrik Adam Hornain
Fredrik Adam Hornain och hans Bengta får 7 barn.
Förutom Maria Elisabeth som jag inte hittat födelsen på, föds Jeremias 1752 i Östra Spång, död samma år.
Botwed föds 1753, död 1754, Botilla 1755 Johannes Jacob 1758, Christopher 1760 och Elsa Britta 1764.
De är alla födda på Åsljungabygge.
När de första tre barnen föds benämns Fredrik Hornain som soldat.
I mantalslängden 1778 och 1779 har han titeln afskedad
soldat.
Enl. Norra Åsbo dombok 1759 kan man läsa att Fredrik Horney gjorde kontrakt med
åboarna i Åsljunga angående gamla husplatsen Wanåhs kallad som hans fader tilförne bebott och uppsatt hus därstädes men nu ej längre detsamma åstunden äga etc.
Fredrik Hornain dör på vägen till Hultet i dec. 1791.
Christopher, Botilla och Maria Elisabeth Hornain
Christopher gifter sig 1782 med Elna Eliasdotter från Järnblåst och de bosätter sig i Wanås men hustrun avlider redan året därpå i en rödsotsepidemi som härjade i trakten.
Han gifter om sig med Hedwig von Wovern från Skånes Fagerhult och flyttar sedan till Markaryd där han blev gästgivare och dör 1814.
Han blir stamfar till en stor gren Horney.
Botilla gifter sig 1782 med Johannes Eliasdotter, broder till ovanstående Elna. De bosätter sig i Bosjöholm, Örkelljunga.
Mannen dör 1810 och hon själv 1812.
Hon efterlämnar 4 döttrar varav två var omyndiga.
Förmyndare blir Christopher i Markaryd.
Maria Elisabeth bosatte sig efter vigseln med gördelmakare Sven Hielm, i Ljunghuset vid Lärkesholm.
Mannen var född 1748 i Ängelholm, son till handlaren Gustaf Hjelm.
I arv efter sin moder får Maria Elisabeth en vit ko.
Två söner föds som bägge dör som barn.
Sedan flyttar familjen till Laholm och får tre döttrar och en son Johannes som även han blir gördelmakare. Maria Elisabeth dör 1827 i Laholm.
Handskmakare Horney
Häradshövding
Johan Samuel Horney
Johan Jacob var vid moderns död utrikes som handskmakargesäll och får år 1790 burskap som handskmakare i Helsingborg.
Johannes Horney som han nu kallar sig har gått i lära hos handskmakare Hallin och efter dennes död gifte han sig med änkan Ingeborg Berg och övertog därmed
Hallins rörelse.
Han hade tidvis fyra anställda i verkstaden som låg vid Norra Kyrkogatan i Helsingborg.
Med sin andra hustru Brita Bergström får han sonen Fredrik född 1800 i Helsingborg.
Johannes dör 1805 i Helsingborg.
Fredrik Horney prästvigdes 1823 och gifter sig med Hedvig Charlotta Kjöchemeister, dotter till kyrkoherden i Björnekulla.
De får fyra barn varav Johan Gustav Samuel född 1841 i Björnekulla är äldst. 1863 avlade han sin hovrättsexamen och blir 1879 häradshövding i Norra Åsbo härads domsaga och bosätter sig i Åby-Klippan i västra delen av det s.k. ”Aska-huset”vid Storgatan-Trädgårdsgatan.
Han gifter sig med Ebba Eva Charlotta Ehrenborg, dotter till major Ehrenborg på Villa Fridhem i Klippan och får med henne en son Fredrik, född 1882 i Gråmanstorp.
Familjen flyttar 1892 till Helsingborg där Johan Gustaf Horney först arbetar som revisionssekreterare och sedan som häradshövding i Luggude härads domsaga.
1896 flyttades tingsplatsen från Mörarp till det nyuppförda tingshuset på Californiagatan i Helsingborg, men Johan Gustaf fick inte hålla ting där så länge.
Han dog utan att ha uppnått pensionsålder den 31 mars år 1900 drabbad av hjärtslag vid aftonteet.
Året innan hade han vid sundets strand ute vid Pålsjö, låtit uppföra den vackra Villa Strandvik som idag är riven.
Jordfästningen förrättades i Mariakyrkan varefter gravsättning skedde på nya kyrkogården och tal hölls av brodern, överstelöjtnant Axel Fredrik Horney.
I graven vilar nu även hustrun Ebba, sonen Fredrik och dennes hustru Nina Schröder, född 1889 i Köpenhamn.
De sistnämnda var föräldrar till Jane, (döpt till Ebba Charlotta) Horney född
1918 i Gustaf Vasa församling i Stockholm.
Den 18 januari 1945 försvann hon i Malmö och har sedan dess inte hörts av. Spekulationerna kring hennes öde har pågått i många år och kommer säkert att pågå lång tid ännu.
Författare: Annica Johnsson
Källor. Kyrkböcker från Örkelljunga, Gråmanstorp, Helsingborg, Malmö, Ängelholm, Laholm, Björnekulla Norra Åsbo Häradsrätt domböcker.
Luggude häradsrätt av Karl Samuelsson.
Helsingborgs dagblad år 1900.
Fallet Horney av Ulf Peyron.
Torpen på Lärkesholm av Lars Buhrgard.
Carl Linneus skånska resa år 1749.
Karl XII:s officerare av Levenhaupt.
Sv. Biogra. Lexikon XIX.
Lunds stifts herdaminnen.
Lundbergs saml. LUB
Örnberg 2.
Författat av: Annica Johnsson
Denna artikel publicerades i Åsbo Släkt- och Folklivsforskares medlemstidning nr. 2002-2 och 2003-1