Christian IV hade i många år manövrerat för att få
övertaget över Sverige. Axel Oxenstierna beslutade att ta en chans på en tidspunkt,
då Danmark stod utan allierade och hade lagt sig ut med Nederländerna och var oförberedd
på krig, medans Sverige hade en segervan här stående i Tyskland. Utan krigsförklaring
lät han Lennart Torstensson rycka upp i Holsten och okupera Jylland. Det vidare
landkriget fick mindre betydelse då krigen blev avgjort till havs, där Sverige fick
nederländsk hjälp. Danmark segrade på Lister Dyb. I sjöslaget
vid Kolberger Heide utanför Kielerfjorden, sårades Chr. IV i ena ögat, men fortsatte
leda slaget ombord på Trefaldigheten.
I oktober 1644 gick admiral Pros Mund in i en förödande
övermakt mellan Lolland och Femern. Den danska huvudflottan gick förlorad och admiralen
miste livet. Under fransk-nederländsk press gick Sverige med till fredsförhandlingar
i Brömsebro 1645, där Danmark-Norge avstod Gotland, Ösel, Härjedalen, Jämtland samt
för 30 år Halland. Desutom fick Sverige och Nederland tullfördelar. Därmed var övermakten
i Norden och Östersjön Sveriges.