Några byordningar från Norra Åsbo Härad


Några byordningar från Norra Åsbo Härad

Byordningar är skrivna regler som har godkänts av häradsrätten.
Guno Haskå berättar här om några byordningar från N Åsbo häradsrätt som
han har hittat, varav flera inte tidigare varit upptagna i landsarkivets förteckning.


För att reglera bybornas rättigheter och framför allt skyldigheter i det skånska bondesamhället har det åtminstone sedan 1600-talet funnits skrivna regler.
Dessa s.k. Byordningar skulle godkännas av häradsrätten. I en undersökning som genomfördes av Poul Meyer 1949 (se Martin P:n Nilsson. V Göinge härads byord- ningar.
V Göinge hembygdsförenings skriftserie. 1957.) hade han bl.a. gått igenom Landsarkivets samlingar och funnit ca 250 byordningar från Kristianstad län varav 95 var från V. Göinge men endast en från Norra och åtta från Södra Åsbo härader.
Samfundet för folklivsforskning startade ett projekt för att trycka svenska byordningar.
Tyvärr är den enda del som blev färdig den som behandlar V:a Göinge härad (Erixon och Ljung: Sveriges byordningar Vol II:1. V Göinge Härad. 1955).
Författarna uppger att de genom förnyade genomgångar av domböckerna hade hittat ytterligare ett antal.
I de förteckningar som finns på Lands- arkivet upptas endast ett fåtal från Södra och Norra Åsbo.
Under de senaste åren har jag läst ett stort antal protokoll och andra handlingar från N Åsbo häradsrätt.
Jag har framför allt ägnat mig åt åren 1810-1845 där jag har gått igenom de flesta domböckerna.
Bland många intressanta upptäckter jag gjort vill jag här visa några av de byordningar jag hittat, varav flera inte tidigare varit upptagna i landsarkivets förteckning.
Det går säkert fortfarande att hitta fler, såväl i domstolarnas handlingar som i arkiven hos kommuner, hembygds- föreningar, byagillen och hos privatpersoner. 
Det är viktigt att alla nya fynd anmäls till landsarkivet och att man där deponerar originalet eller en kopia.

Det är givetvis också viktigt att fynden, liksom annat intressant material, anmäls i den släktforskartidning dit den aktuella handlingen geografiskt hör.
De flesta byordningarna gällde regler för när och hur åker och ängar fick beträdas, hur gärdsgårdarna skulle lagas, kreaturen skulle tjudras, skorstenarna skulle sotas, när bya- stämman skulle tillkallas och hur åldermannen skulle utses.
Det förekommer också andra överenskommelser som kan hänföras hit.
Jag lämnar exempel på hur Oderljunga å skulle rensas av de intilliggande byarna och vem som skulle ansvara för bytjuren i Västrarp.
Orsaken till att byordningarna skulle godkännas av häradsrätten var att paragraferna inte fick ha vilken utformning som helst.
Vissa äldre regler godkändes inte längre.
Detta gällde inte minst hur böterna skulle erläggas och användas.
I äldre tider betalades dessa ofta i form av drycker och då vanligen som öl. ”Böterna” förtärdes sedan vid en byfest som ibland kunde få ett mer eller mindre våldsamt förlopp beroende på antalet bötfällda.
Om inte senare byordningar innehöll en punkt om att böterna skulle användas för nyttiga ändamål gjorde ofta rätten ett tillägg i protokollet där man specificerade sådana krav.
Alla källhänvisningar i översikten nedan gäller Norra Åsbo Häradsrätts arkiv på Landsarkivet i Lund. (År Volym:akt).
Protokollen har signum AI:a och bilagorna till domboken signum FI:a.
De senare är normalt inte bundna utan förvaras årsvis och lösa i kartonger.
De ligger inte alltid i nummerordning.
Bilagorna utgörs till största delen av skrivelser, oftast protester, inför häradsrättens behandling av en inlämnad byordning.
Gråmanstorp Smålarp, Holm 1840 AI:a 248: 215
Byordningen omfattar 50 punkter och är den största jag påträffat. Den har publicerats i SkåneGenealogen 2004:1

Åby 1816 AI:a 177: Avhandlingsprotokoll No 17
Även denna byordning är ovanligt stor – 23 punkter.

Oderljunga
I Perstorps kommunarkiv förvaras flera byordningar från Oderljunga vilka också finns som kopior i Landsarkivet(Byarkiv: Samlingsvolym 4). Jag har inte återfunnit några av byordningarna i häradsrättens protokoll eller bilagor men däremot något beslut om godkännande.

Kåshässle, Toarp och Söndrahult 24 augusti 1779
Innehåller endast 2 punkter. Avskrift nedan.

Harholma, Hägnaden, Troedsberga och Kåshässle
5 februari 1780 Innehåller 10 punkter.

Kåshässle 1780 AI:a 68: 79
Detta är ett beslut från den 25 februari 1780 där den inlämnade byordningen ovan från Kåshässle och ”nästgräntsande grannar” godkänns. Det finns också ett intyg att byordningen lämnats in till rätten.

Hägnaden och Kåshässle 25 mars 1834
Innehåller 10 punkter. Benämns som ”Utdrag af Byordningen uprättad den 25 Marti 1834”

Kåshässle och Kåshässlebygget 2 april 1836
Detta är en handling där byborna kom överens om ”att efterlefwa till alla delar, hålla och till Pricka fullgöra den gamla byordningen af den 5:te februari 1780”.

Perstorp Spjutseröd 1823 AI:a 197: 114
Byordningen innehåller 22 punkter.

Rya (Riseberga?) Västrarp 1815 AI:a 175: Avhandlingsprotokoll No 13
Detta är ingen vanlig byordning utan en överenskommelse om hur ansvaret för bytjuren skall skifta mellan byns bönder. Den var skrevs redan 1792 men lämnades inte in till häradsrätten förrän 1815. Det framgår inte av handlingen vilken socken det gäller. Avskrift nedan.

ÖrkelljungaTurabygget, Ekholm, 1779 FI:a 100 V Ringarp, Ö och V Spång, Örkelljunga
I kartongen för 1779 års bilagor finns handlingar som rör byordningar för flera byar i Örkelljunga. De flesta är protestbrev och den enda byordningen är den för Örkelljunga och Turabygget med 17 punkter. Avskrift nedan av brevet som gäller för Ekholm och V Ringarp.

Florshult och Mattarp 1812 AI:a 166: Avhandlingsprotokoll No 17
Byordningen innehåller 16 punkter och har i stort sett samma utformning som den för Örkelljunga och Turabygget. Avskrift nedan.

Ö och V Tockarp 1823 AI:a 197: 103
Byordningen som innehåller 12 punkter fastställdes med följande förbehåll ”….dock ware aldeles förbudit att de deruti stadgade böter till drycker eller brännvin använda, eller wid utsatta samqwäm dem gemensamt förtära; utan böra dessa antingen socknens fattige til godo komma, eller och användas till ngt nyttigt samfäldte sak för hela Byen.”

ÖssjöLönhässle 1780 AI:a 68: 5
Byordningen innehåller 12 punkter.

Här följer nu några avskrifter


Kåshässle, Toarp och Söndrahult 1789
Åhr 1779 den 24 augusti wid samlingen uti Kåshäsle bÿgge,
rörande byordnings uprättande samteliga angränsade grannar
imellan, blef öfwerens kommitt emellan Kåshäsle åboar på
ena Sidan, och Toarps samt Södrahult åboar, å andra sidan.
1moAt som Oderliunga åå giör en skillnads råsträng dem
emellan, alt ifrån Toaps siö, Neder åt Munka giär, och som
samma åå, sedan därför blifwitt upränsad kan giöra fult frid,
dem emellan, alt så är beslutitt at som desse tränne heman
utgiöra 2 3/4 hemmantal, det och hwarie fierdendels hemman
utgiöras ett manbart dagswerke til denna åås uprensande, til
däss denna uprensning blifwer fullbordat, och i fall något ställe
skulle finnas, sedan upränsningen skiedt som då icke kan
fullfreda från bägge sidor så åligger dem efter deras
hemmantal, med påkar [en rads textförlust pga veck i
originalet] hvilken freding länge ständigt uti fult stånd
underhållas, wid et utsatt wite af Twå skilling Specie för hwarie
ås som efter tilsägelse af grannarne icke gienast upstängas så
wida wäderlek och wattengång icke gör stängningen omöielig,
Blifwer åås och stängsel längre nederliggande och ej upstängde
plickta för hvarje dag och hvarie åås Twå Skill Specie
2doOch på dät dästo alwarsammare måtte handhafwas hwad
nu är beslutitt, Så skall åldermannen wara förbunden, med en
tillkallad granne, desse böter gienast utmäta, och de utmäta
waror efter fiorton dagars förlopp försälia, i fal samma inom
den tid dät icke utlöper; och Begynnes med åldermans
förwaltningen på No 1 Kåshässle som sedan årligen förflyttas
Nummer efter Nummer desse 3ne byar emellan, och så wara
öfwerens kommit och beslutitt, intygar ut Supra Måns
Påhlsson, Bengt B Tufwasson, Anders Pehrsson, Nils NP
Påhlsson, Swen Olsson desse i Toarp. Bengt BH Hinricsson
Lars L Persson, Söndrahult. Sven X Andersson, Nils S
Swensson, Asser Svensson, Kåshässle

Västrarp 1792
Samma Dag [25/10 1815] Ingafs en så lydande handling:
Undertecknade Byemän i Västrarp äro i vänlighet
öfwerenskommit, att som för en By är nödvändigt att en Tjur
hålles; altså skall ock nedanstående förbindelse af oss i följande
ordning hållas och efterlefvas nemligen
1ohåller Bengt Nilsson detta år till Michaeli.
2oAnders Olsson håller och sedan Tjuren 2 år näst derefter.
3oÅboerne Lars Persson, Sven Andersson och Bengt Tufvesson
fyra år näst efter.
4oPer Pålsson ett år derefter.
Denna förbindelse skall af oss undertecknade oryggeligen
hållas och efterlefvas och skall den af oss, som däremot bryter
vara förfallen till Två Rdr Specie böter, hvilket af åldermannen
med 2ne andre män genast utpantas och tillhöra Bylaget eller
så kallad Bye Cassan, stadfästas med wåra namn och Bo märke
i witnens närvaro af Vestrarp den 16 April 1792.
Bengt B Nilsson, Anders A Olsson, Lars L Persson, Sven S
Andersson, Bengt B Tufvessson och Per P Pålsson

Ekholm och Västra Ringarp 1779
Som Ekholms och Wästra Ringarps åboar wjd sidstledne
Sommar Ting giordt Protest emot then af oss uprättade och
till stadfästelse ingifne Byordning, ock med till detta Ting
låtit oss instämma för thett wi icke skolat wilja med them
ingå förening om ordningen wåra byar emellan.
Wi hafwa aldrig nekat att ingå med them den ordning som ett
Byelag till freds hållande emillan bort wara utan äro ganska
nöjda om en freds och afwrads dag på wåra inägor, men giöra
endast dett förbehåll att hwar By bör nötja sitt Sommar
mulbete. At för then som theremot bryter ock släpper på den
andres utägor som ej samfälte äro måtte blifwa utfäst ett wite
af En Rdr Specie för litet och stort Creatur.
Skulle the eij finna sig härpå nögde så anhålla wj ödmiukast
att respectiwe domstohlen Gunst Rättwist täckes förordna
någon som uprättar By ordning oss emillan.
I afwagtan af ett Gunst Rättwist utslag. Framhärdar med
wördnad
Wälborne Herr Häradshöfding
Samt
Wällofl. Norra Åsbo Härads Tings Rätt
Örkelljunga d 11te October 1779 Miukaste tjänare
David BrandtJohan Köping
Olof BengtssonJohannes Bengtsson


Byordning Mattarp och Florshult 1812
Med anhållan om fastställelse inlämnas till Härads Rätten en
så lydande Byordning:
För att ernå en ren och ordentelig fred öfwer den wälsignelse
af Säd och Gräs som den Högste Guden oss årligen tilldelar,
hafwa wi underskrifne Mattarps och Florhults hemmansåboer
i dag efter enhälligt samråd och öfwerenskommelse ingådt
och afslutadt följande puncter.
1oBör hwar och en likmätigt Lag och Kongl. Förordningen
hafwa sine Swin kreatur ringade från den tiden kjäle går ut
jorden till den tiden samma åter går i jorden. Brister någon
härutinnan plikte den brottslige för hwarje oringadt Swin första
g[ången] 1 sk. sedan dubbelt och betalar dessutom skadan som
timad är.
2oalla Led eller Grindar och Gärdesgårdar skola wara opplykte
till den 5 April: Hwilken som då icke förswarligen oplykt plikte
1 sk. för hwarje famn, för ogildt Led 2 sk. och bättra det obotliga
ful[l]t upp eller pligte dubbelt och rätta det lika ful[l]t upp.
3oNär Gärdesgårdarne således äro opplykte skall hållas fred i
wången för alla Kreatur – Eho som sedan nödsakas hafwa
något inne [?], bör sådant skje på egna ägor, eller plikta för
kreatur som fins på annors ägor, för hästar 40 sk. för Swin,
Får eller andra små kreatur 2 sk. Kommer det andra gången
plikte dubbelt.
4oAlla Gärdesgårdar, Led och stänge skola wara uti fullkomligt
stånd satta till den 15 Maji. Brister någon deruti, plikte den
brottslige för hwarje sådan Gärdesgård, Grind eller stänge 2
sk. och rätta upp det straxt eller plikte dubbelt.
5oFins någon hafwa owane fulle [=som gärna går över stängsel]
Kreatur, tillsäges af Åldermannen att det genast häkta det
samma. Gitter [=förmår] han det icke, plikte för hwart kreatur
första gången 2 sk. och sedan dubbelt samt betala skadan.
6oEn ålderman skall tillsättjas hwarom skall lottas första
gången. Sedan skall det gå i rätt omgång och får ingen sig
derför wägra efter som Lotten tillfaller, och skall det wara
åldermannens skyldighet noga efterse att detta till alla delar
delar blifwer efterlefwat. Äfwen skall ålldermannen wara
skyldig intaga och i hus hålla hwad kreatur som fins göra
ofred när han derom blifwer tillsagd eller sjelf det ser –
försummar han detta plikte 2 sk. och likafullt den brottslige.
7oÅlldermannen skall tillsättas den dag Gärden skola granskas,
och skall så wäl den af- som tillträdande i Byemännens närwaro
granska Gärden och Grindar – äfwenledes åligger det
åldermannen att tillsäga Byemännen 8 dagar förut innan
gärden komma att undergå Laga granskning.
8oÅlldermannen kallar en af de andre till sig och utpantar
hwad Böter som är tillfallit. Om panten icke löses inom 14
dagar, anställes Laga försälgning utan widare Lagsökning.
9oIngen, eho han wara må, understår sig att bruka owett [h]eller
emot ålldermannen – den som detta gör plikte första gången
16 sk., andra gången dubbelt.
10oAlla desse Böter skola tillfalla 1/3delen Socknens fattige
och de öfrige 2/3delarna hela Byalaget.
11oInnan åldermannen från sin Sysla afträder bör han wisa
redo och räkning för det förflutna årets böter och hwartill de
blifwit använde.
12oIngen understår sig att lägga wäg öfwer en annor Mans
åcker eller äng med folk eller kreatur – fins någon att slå öfwer
utstakat märke – Bryter någon häremot plikte 16 sk. och andra
gången dubbelt.
13oEj må någon understå sig insläppa kreatur på afradsbete
för än de tilltalt åldermannen och äro ense – Eho de gör plikte
första första gången 40 sk. och sedan dubbelt; härmed
anmärkes att wi äro alle ense uti afraden [=återväxten] hwar å
sina egna ägor, den 18 Aug. inhilla [=tjudra] ett par hästar,
hwarom åldermannen först tillsäges – Hillar någon hästar å
andras ägor, plikte första gången 24 sk. och sedan dubbelt.
14 oUnderstår sig någon emottaga främmande kreatur på
af[raden] för än wi äro alla ense derom; gör det någon plikte
första gången 40 sk. och sedan dubbelt.
15oEnär Grödan är inbärgad får ingen insläpa kreatur förrän
ålldermannen derom underrättas och alla äro ense derom.
Hwem som häremot Bryter plikte första gången 28 sk. och
andra dubbelt.
16oOm wäderleken det medgifwer och grödan kan inbärgas
äro wi ense, att rätta … givningsdagen skall blifwa den 15de
September.
Alla föreskrefne puncter skola af oss och wåra Efterkommander
nu och framdeles hållas och obrottsligen efterlefwas; hwilket
alt försäkras under stadfästelse af egenhändige Namn och
Wanlige Bomärken.
Florshult den 24 October 1812
Bengt B PerssonPehr Nilsson
Anders A NilssonNils E Ericsson
Florshults åboer
Hindrich SchenkOla Nilsson
Mattarps åboer

 

Författat av: Gunno Haskå

Denna artikel publicerades i Åsbo Släkt- och Folklivsforskares medlemstidning nr. 2004-01

Lämna en kommentar